Om myggbett

Jag har alltid varit myggens McDonalds, och därmed sett ut som om jag har vattkoppor varje sommar. Jag kan liksom inte låta bli att klia. När jag var barn så fick jag höra att det var gulligt med "sommarben", det har gått över nu. Ett tag kallade de mig för Fnatte, för att jag kliade så intensivt. Det var efter ett besök i det gröna med en dåvarande pojkvän. Nu för tiden sysslar vi inte med sånt, vi är ju gifta för guds skull. Hur som helst. I år har myggen varit snälla mot mig, jag hann till och med tänka att jag kanske har blivit vuxen eftersom de inte åt upp mig så fort jag visade benen ute i skymning. Men ack så jag bedrog mig. Härom dagen var vi vid hundrastplatsen vid Ribersborg i Malmö, rastade hunden och tittade på solnedgången. Jag har alltid trott att myggen bor vid vatten i skogen, och att de blåser bort vid havet. Så brukar det vara. Men inte denna kväll, denna kväll åt de upp mig totalt och alla mina tankar om att kanske ha blivit vuxen försvann i takt med huden vid betten. När de sedan har börjat så kan de inte sluta, de bara äter och äter på mig och jag håller på att bli helt tokig.