Det var inte det jag egentligen ville komma till. Utan det jag ville komma till var frågorna de ställer. Har du några hjärt- eller kärlproblem? Har dina föräldrar det?
Jag har haft de här ringarna i typ tre år nu. Det fungerar skitbra. Jag har inte alls några av de problem jag haft med humörsvängningar av de andra preventivmedlen jag testat. Jag mår bra och det fungerar toppen.
Min mamma har haft en propp i benet. En liten, ytlig en.
Barnmorskan var väldigt tveksam till att skriva ut några ringar till mig på grund av det. Jag påminde henne om att det var en ytlig propp. Då gonade hon lite, och jag fick mitt recept.
Jag tycker det är jättebra att de är försiktiga med att dela ut hormoner till folk. Det är inte helt ofarligt. Jag har själv sett tjejer komma in på akuten med svåra proppar och lungemboli. Det är inte alls något att leka med.
Men om något fungerar bra för mig. Borde inte det vara det viktigaste? Tänk om jag inte hade haft så bra kontakt med min mamma så att jag kan redogöra för hennes sjukdomshistoria på mina barnmorskebesök? Eller ännu värre, om jag inte haft någon kontakt alls med min mamma. Hade jag och maken fått käka kola med pappret på hela livet då?
Självklart så ska de fråga, absolut. Men om det är så livsviktigt, borde man inte be folk att prata med sin mamma om detta innan man kommer på besöket? Annars är det ju populärt med register i detta landet. Det skulle väl gå att inrätta ett hjärt- och kärlsjukdomsregister?
Kanske lite väl privat idag... ska distansera mig en aning. Men på tal om hjärt- och kärlsjukdomar och register, så vill jag passa på att påminna om att registrera sig i donationsregristret. Viktigt!
Och släkten, som ni säkert har förstått så är det inte aktuellt med bebisar från den här fronten på minst ett år. Bara så ni vet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar