Om ord

Varje morgon säger vi det. Varje gång vi skiljs åt, om så bara för en stund. Varje gång vi avslutar ett telefonsamtal. Varje gång vi tittat varandra djupt in i ögonen. Varje gång vi garvat läppen av oss tillsammans. Varje kväll, innan vi somnar. Och. Flera gånger däremellan.

Det är ord jag aldrig kommer att tröttna på. Ord som aldrig blir utslitna. Ord som ringer lika ljuvt i mina öron idag som de gjorde den där första dagen de uttalades för tre år och ett par månader sedan. Ord som har kvar sin kraft. Ord som inte behöver förstärkas. Ord som inte kan förstärkas, eftersom de redan är det största. Ord som vi bedyrade inför Gud och en församling i somras.

Jag älskar Dig!