tisdag 23 november 2010

Om sport

Innan idag sa jag till en god vän att jag inte bloggar så mycket för tillfället. Jag har inget vettigt att skriva, eller rättare sagt, andan att skriva ner allt vettigt jag tänker vill inte infinna sig.

Alldeles nyss föll den på igen, andan.

Jag är inte ett dugg sportintresserad. Jag tittar på fotbolls EM och VM om Sverige är med och spelar, på Sveriges matcher. Jag tittar aldrig på hockey. Eller på någon annan sport heller för den delen. Jag läser inte sportdelen i tidningen heller. Ibland blir jag dock tvungen att titta på eller läsa om sport, i jobbet ibland, hemma hos familjen ibland eller i andra situationer som jag inte riktigt kan styra över vad jag matas med för information. 99% av de gånger då jag bli matad med sportnyheter handlar det om fotboll eller hockey. Ingen annan sport. Eller jo, lite handboll också, jag bor ju trots allt i Lund.

För ett par år sedan var det innebandy-VM här i Sverige, i Skåne närmare bestämt. Av en händelse råkade jag dels vara medveten om denna stora sporthändelse och titta på en sportsändning, samma dag. Tror ni att de med ett endaste litet ord nämnde att det var något VM på gång i Sverige? Nädå, däremot nämnde de att en ständig avbytare, i ett obskyrt tysk fotbollslag, hade vrickat foten på en träning.

Kan man kalla det för att bevaka svensk sport? Nej!

Jag är som sagt inte så väl bevandrad i sporten, så jag kan vara lite orättvis i min tolkning. Men är det inte väldigt mycket fotboll och hockey och väldigt lite annan sport i svensk sport? Kan man skylla den dåliga tillväxten i svensk idrott på det? Kanske inte. Det beror antagligen på att svenskt föreningsliv är alldeles för dåliga på att marknadsföra sig och att svenskt föreningslivs eldsjälar är alldeles för dåliga på att lära upp sina efterträdare. Men det ska sägas att de inte får någon vidare bra hjälp av sportmedia.

En helt annan, inte lika intressant, men ändå anmärkningsvärd, detalj i just detta inlägg är att jag jag skrivit spårt, och sedan varit tvungen att sudda, och skriva om - skriva rätt. Märkligt. Antagligen beror det på min lätta högervridning i allmänhet. O och Å har ju samma förhållande till P, med riktningen som enda skillnad.

Inga kommentarer: