Om väntetid

Ibland händer det ovanliga saker. Som idag till exempel. Jag och Malin skulle träffas på Ebbas klockan ett. Jag var där klockan ett, det var inte Malin. Det brukar vara tvärt om. Malin får vänta på mig i ett par minuter eller så. Idag var det jag som fick vänta. Eftersom jag alltid är sen så är jag väldigt dålig på att vänta. Jag är van vid att folk väntar på mig. Det slog mig idag när jag stod där på gatan och inte visste vad jag skulle göra med mig själv. Märkligt. Men det blev en väldigt trevlig långfika.

Om energi

Vissa människor har hela världen emot sig, och är så tyngda av det att de knappt orkar resa sig när solen skiner. En del har all världens tyngd på sina axlar och går en väg som är kantad med olycka och sorg, men de har ändå alltid ett leende på läpparna, ett snällt ord att bjuda på och den rakaste rygg man kan tänka sig. Somliga har inga problem, men orkar knappt stiga upp på morgonen. En jag känner är bara glad när hon har haft sex, oavsett annat.

Det är märkligt hur olika vi hanterar våra liv och situationer, och hur de påverkar oss. Inga pekpinnar, bara konstaterande.

Så jävla meningslöst

Jag är inte så mycket för bloggar som innebär att folk radar upp vad de gjort under dagen. Detta är inlägget som jag inte riktigt står för, men som jag liksom bara är tvungen att skriva, för att gnälla av mig lite. Palla läsa eller skit helt enkelt i det.

Vaknar, för sent. Skyndar för att hinna med bussen hemifrån för att hinna med tåget till Malmö. Stiger på stadsbussen 10.32, enligt tidtabell. Sitter på bussen i godan ro och är lite sur på mig själv för att jag inte laddat min mobil och för att jag inte köpt biljett direkt till Malmö. Men tänker att bussen ju var i ganska god tid så att jag borde hinna fixa det på stationen, strax därpå stiger det på en förvirrad människa på bussen. Hon vet inte var hon ska. Hur många biljetter hon ska ha eller varför hon ens står på bussen, men efter att ha försinkat bussen i cirka fem minuter så betalade hon iallafall sin biljett och steg på bussen. Två hållplatser senare fick jag springa av bussen för att överhuvudtaget ha en chans att hinna med tåget. Pustandes och stånkandes nådde jag biljettautomaten, löste min biljett så fort Skånetrafikens bakvända monstermaskiner tillåter och fick nästan tackla bort bruden som stod och delade ut information om Sommarkortet för att komma förbi ner till spåren. Ungefär samtidigt som jag tog det sista steget upp för trappan så gick tåget. Glad för att jag för en gångs skull var ute i ganska god tid, så tog jag det lite lugnt i väntan på nästa tåg som, hör och häpna, var i tid och gick klanderfritt till Malmö. På tåget hann jag piffa färdigt mitt bildspel i datorn, som var anledningen till att jag var tvungen att åka till Malmö. För att kunna visa bildspelet så behövde jag en adapter mellan datorn och sladden till jobbets projektor. Även stadsbussen gick som en klocka och jag andades ut en aning. Anlände till Kullander i god ro, tog en kölapp och letade upp min adapter, grejade lite i kassan och snackade lite innan jag begav mig till bussen som skulle ta mig till jobbet för mötet. Åkte tillbaks mot Lund ca 30 minuter efter att jag anlänt till Fridhemstorget, och 1,5 timme efter att jag lämnat Lund. Käkade lite på vägen och var ändå i god tid jobbet innan mötet skulle börja. Lite nöjd över dagen packade jag upp min dator, satte den på podiet, packade upp min nya adapter, kollade så att jag hade rätt adapter mot sladden som satt i väggen - vilket jag hade, och skulle bara koppla in skiten i datorn. Där och då, 2 timmar och trettio minuter efter att jag satt mig på den första bussen kom jag på att jag köpt fel adapter. Så hela resan till Malmö var helt i onödan. Det var då rent för sent att försöka få tag på rätt adapter. Jag skrek lite inombords, väl medveten om att den enda jag kunde skylla på var mig själv och att det inte skulle hjälpa ett enda dugg att vara varken arg eller irriterad på någon. Mötet började, och jag fick använda min fina, välarbetade presentation som anteckningar för mig själv istället för att visa den för mina kollegor. Well, de två som satt precis bredvid mig såg den ju. Innan mötet var slut hann jag bli förbannad på ett par saker. Bland annat att min chef räknat fel och att hon blev sur för att jag ifrågasatte det, och att "var och en får ha sin egen penna". Jag var så irriterad att jag inte ens kände någon glädje över att vi har fått en massa pengar att ha "kul tillsammans" för. Vi kan ju liksom ändå inte vara iväg allihopa, så vem försöker man lura? Humöret var alltså inte på topp när mötet var över och jag spenderat hela förmiddagen på kollektiva färdmedel på mötets skull, på min lediga dag, till ingen nytta. Halvvägs hem hoppade jag av bussen för att träffa maken på ett café, mysigt och inte alls irriterande. Därifrån gick vi till The Rock där vi hämtade projektorn och en ny lampa till den. Kånkandes på en stor låda begav vi oss sedan hemåt, med buss. Hem för att lämna lådan och inventera kylen. Skriva handlarlapp och åter ge oss ut. Vi gick till MediaMarkt, Kjell&Co på Nova och sedan till Ica. Självscannade oss genom affären och tro väl fan så skulle de kontrollera oss just idag. Upp med alla varor på bandet och ner med alla varorna i påsen igen. Allt stämde. Men så himla skönt då! Gick hem. Var hemma klockan 21.00.

Nu har visserligen eftermiddagen varit väldigt angenäm i makens sällskap. Vi har hunnit prata om både det ena och det andra och faktiskt fått lite kvalitetstid. Men, det har tagit hela dagen. Jag steg på bussen halv elva och var hemma igen klockan nio. För en runda till Malmö, ett personalmöte, fika, hämta en grej, vara en sväng på Nova och handla.

Gud i himmelen vad jag saknar min bil! Den är dyr, den är inte helt miljövänlig, den är otursförföljd. Men den sparar på en viktig sak i mitt liv - min tid, och dessutom gör den att jag kan ta mig var jag vill, när jag vill. Det är det fan värt! Dessutom har vi lagt 250 kronor på buss och tågresor sedan i måndags.

Om teknik

Det finns bra teknik, och det finns dålig teknik.

Vilken teknik vi väljer att omge oss med är upp till var och en av oss. Precis som att det är upp till var och en av oss att välja vilken fabrikör som tillverkar vår teknik. Ganska enkelt sett. Därför borde våra definitioner av vad som är bra teknik skilja sig åt, ganska radikalt.

Det finns de som tycker att bra teknik, är teknik som kan mycket, och som man måste kunna mycket för att kunna använda. De menar att sålänge tekniken är avancerad så gör det ingenting om användandet av den är komplicerat.

Det finns de som tycker att teknik är ett nödvändigt ont, och att bra teknik är den som inte märks så mycket, som man inte behöver kunna något om och helst slipper använda.

Det finns de, som jag, som tycker att bra teknik är teknik som kan mycket, men som man inte måste kunna så mycket för att använda. Avancerad teknik och enkelt användande. Det är så jag definierar bra teknik. Det är bland annat därför jag väljer att köpa Apples produkter.